Bouppteckning

När en person avlidit är man skyldig att upprätta en bouppteckning som skall skickas till skattemyndigheten för registrering. När bouppteckningen är registrerad skall arvskifte göras. Bouppteckningen är en skriftlig handling som skall undertecknas av en bouppgivare (på heder och samvete) samt av två gode män (som intygar att de efter bästa förmåga antecknat och värderat det bouppgivaren omtalat). Bouppteckningen skall bland annat innehålla namn och adress till samtliga dödsbodelägare. Samtliga dödsbodelägare skall också kallas till bouppteckningsförrättningen så att de har möjlighet att bevaka sina rättigheter. Man skall vidare göra en förteckning över dels den avlidnes tillgångar (om nödvändigt efter speciell värdering) och skulder, dels (i förekommande fall) över efterlevandes tillgångar och skulder. Man skall försöka "läsa av" hur den ekonomiska ställningen var på dödsdagen. Kostnaderna för att upprätta en bouppteckning, liksom kostnaderna för begravning är avdragsgilla för dödsboet. I och med att arvsskatten slopats har det införts nya värderingsregler för bouppteckningen.

Man måste meddela samtliga dödsbodelägare en tid och plats när bouppteckningsförrättning skall hållas.
Dödsbodelägarna är inte skyldiga att närvara vid förrättningen, men de måste erhålla uppgift om var och när denna skall hållas. Vanligen lämnas detta besked skriftligen och i rekommenderat brev.

Trots att arvsskatten har avskaffats måste man upprätta en bouppteckning. Denna ligger bland annat till grund för den senare utskiftningen av tillgångarna på dödsbodelägarna, kontroll av att laglotter inte kränkts m.m.

Testamente

Om den avlidne upprättat ett testamente måste detta antecknas i bouppteckningen och testamentet måste delges samtliga dödsbodelägare. Via testamentet kan den avlidne förändra arvet på många sätt. Om det finns bröstarvingar kan dessa dock inte med bindande verkan göras arvlösa. Ett testamente kan under vissa förutsättningar klandras av den som enligt testamentet inte får något arv. Frågorna runt detta är ganska komplicerade. Vi kan hjälpa Dig att reda ut begreppen.

Gåvor

Om den avlidne lämnat gåvor viss tid innan sin död måste dessa antecknas i bouppteckningen. I vissa fall måste gåvorna (eller delar av dem) återläggas när man beräknar boets behållning. Vi kan hjälpa Dig med att studera ev. gåvobrev och bestämma om gåvans värde måste återläggas eller ej.
Om gåvorna getts under vissa villkor underlättar det naturligtvis om det finns skriftliga gåvobrev.

Bodelning

Om den avlidne var sambo eller gift måste man först göra en bodelning innan man kan göra en bouppteckning. Den efterlevande erhåller här visst skydd i de så kallade basbeloppsreglerna. Dessa regler ser till att den efterlevande inte blir
helt utblottad utan får behålla viss egendom. Dessa är olika generösa beroende på om man är gift eller sambo. Här finns det möjligheter för den efterlevande att t.ex. begära att få behålla sitt giftorättsgods, vilket ibland kan medföra stora fördelar.
Vi kan hjälpa Dig med att beräkna om en sådan begäran är lämplig i Ditt fall

Skatt

I och med att arvsskatten slopats, har bouppteckningen inte längre betydelse i skattehänseende. Bouppteckningen är dock fortfarande underlag för det arvskifte som skall göras.

Ovanstående är en liten kortfattad information om vilka regler som finns. Tänk dock på att det kan finnas speciella omständigheter i Ditt fall som gör att Du bör agera annorlunda än i normalfallet. Beställ gärna en tid så kan någon av våra jurister titta på Din situation och ge råd i Ditt speciella fall.

Pris

Vidare info finns under länken nedan till höger.........